Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur yrkespersoner ser på utrymme och trygghet på en arbetsplats där olika former av klientrelaterat våld förekommer. Huruvida någon upplever sig ha ett stort eller litet utrymme kan bero på många olika faktorer. Kroppsliga förutsättningar och kön kan likväl som arbetsmässig kontext vara faktorer som påverkar. Det är svårt att generalisera varför en person upplever sig ha ett visst utrymme, men det är tydligt att yrkesutövares utrymme påverkas när de dagligen tvingas vara riskmedvetna runt våld på sina arbetsplatser. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts för att undersöka hur dessa antaganden kopplas till verkligheten.

Dialekter av olika slag är något som de flesta kommer i kontakt med dagligen, genom möten, via TV eller radio och även i skolan. I denna uppsats undersöks hur dialektundervisningen ser ut i skolan och hur stort utrymme momentet får. Detta görs med hjälp av en enkätundersökning som sammanlagt 34 informanter i Karlstad, Södertälje och Umeå fyllt i. Dessutom analyseras dialektavsnittets utrymme i elva läroböcker för kursen Svenska 1, för att jämföras med undervisningen.     Resultatet visar att lärarna i snitt undervisar 5,27 lektioner om dialekter, där lärarna i Södertälje uppgett minst antal lektioner. Vidare visar undersökningen att flera faktorer påverkar hur stort utrymme momentet får, bland annat hur pass intresserade eleverna är av dialekter.

Vårt examensarbete belyser hur betydelsefull leken är för barnet i förskolan och att det krävs utrymme för att den ska utvecklas och skapa mening. Våra huvudfrågor är följande: Hur tänker förskolepedagogen angående vilket utrymme leken ska få i förskolan?På vilket sätt kan förskolepedagogen inspirera till lek?För att nå ett resultat använde vi oss utav kvalitativa intervjuer, där vi skribenter intervjuade sju stycken förskolepedagoger på olika förskolor i en kommun i Blekinge. De teman som framkom i resultatet var: Lek och lärande går hand i hand, Utrymmet påverkar leken, Miljön en inspirationskälla och Inspirera utan att ta över. I resultatet av den kvalitativa undersökningen synliggjordes det att det krävs en aktiv pedagog för barnets lek och att miljön ska vara inspirerande och locka till lek.

I detta arbete undersöker jag hur väl läromedel i religionskunskap för gymnasiets A-kurs är anpassade till kursplanens syften och mål. Genom en kvantitativ undersökning redogör jag för hur mycket utrymme olika böcker ger åt ämnets olika delar. I en kvalitativ textanalys undersöks närmare hur kristendomskapitlen är uppbyggda i olika läromedel och vilka av religionskunskapsämnets dimensioner som får mest utrymme samt på vilket sätt dessa dimensioner presenteras. Läromedlens anpassning till kursplanen diskuteras också med religionslärare i en gruppintervju. Undersökningen visar att dagens läromedel förvisso innehåller alla de delar och dimensioner som kursplanen efterfrågar.

Den här studien har haft sin utgångspunkt i attundersöka kvinnors kvantitativa utrymme i läroböcker i historia inriktade motmellanstadiet. Detta har genomförts ur ett kvantitativt perspektiv där metoden inneburitatt räkna förekomsten av kvinnor i de utvalda läroböckerna. För att uppnåsyftet med studien och få svar på frågeställningarna har två förlag studeratsdär utgåvor mot både den aktuella läroplanen Lgr11 och den gamla läroplanenLpo94 varit till grund för studien. Det har i studien gjorts jämförelser mellande olika förlagen, utgåvorna, kapitlen och bildutrymmen, för att nämna några.Resultatet presenteras i form av stapel- och cirkeldiagram för att få en enkelöversyn av kvinnors utrymme. Studiens mest framträdande resultat är att trotsatt forskningen kommit framåt och även vår samhällsutveckling ges inte kvinnormer utrymme i de nyare utgåvorna.

Den här rapporten har som syfte att utreda vilket eldistributionssystem för offshoreenheter som sparar mest vikt och utrymme. De två elsystem som jämförs är GVAs standard system och Siemens Blue Drive System. Rapporten innehåller en teoretisk bakgrund för båda systemen och dimensionering av systemens kraftkablar samt beräkning av kabelvikter och komponentvikten för systemen. För att uppskatta kabel- rutter och längder kommer ritningsunderlag för GVAs offshoreenhet 7500 att användas.Resultatet visar att GVAs standard system är det eldistributionssystem som har den lägsta totalvikten med 168 ton, GVAs standard system har en vikt som är 101 ton lägre än Siemens Blue Drive System som har en vikt på är 269 ton. GVAs standard system har en lägre ström vilket gör att ledararean blir mindre och i med det blir kabelvikten mindre.

Dialekter av olika slag är något som de flesta kommer i kontakt med dagligen, genom möten, via TV eller radio och även i skolan. I denna uppsats undersöks hur dialektundervisningen ser ut i skolan och hur stort utrymme momentet får. Detta görs med hjälp av en enkätundersökning som sammanlagt 34 informanter i Karlstad, Södertälje och Umeå fyllt i. Dessutom analyseras dialektavsnittets utrymme i elva läroböcker för kursen Svenska 1, för att jämföras med undervisningen.     Resultatet visar att lärarna i snitt undervisar 5,27 lektioner om dialekter, där lärarna i Södertälje uppgett minst antal lektioner. Vidare visar undersökningen att flera faktorer påverkar hur stort utrymme momentet får, bland annat hur pass intresserade eleverna är av dialekter.

Detta examensarbete handlar om faktorer som kan påverka vilket utrymme naturvetenskapen får i skolans lägre åldrar. Med utrymme menar vi tiden som ägnas åt ämnet och vilken naturvetenskap som behandlas. Forskning visar att det naturvetenskapliga intresset och förståelsen främjas av tidiga positiva upplevelser av ämnet och vetenskaplig träning. Naturvetenskapen behöver utrymme och vara en naturlig del av undervisningen om eleverna ska ha möjlighet till en bred kunskapsbas. Undersökningen har utförts på tre skolor.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka perspektivet hållbar utveckling i läroböckerna.Studien består av två delstudier - en kvantitativ studie som undersöker vilket utrymme perspektivetfår i läroböckerna, och en kvalitativ studie som undersöker vilka idéer om ekonomisk tillväxt ochhållbar utveckling som förmedlas i läroböckerna. Som empiriskt material för studien användsläroböcker som är framtagna för gymnasieskolans kurs Samhällskunskap 1b och är skrivna 2011.Resultaten visar att samtliga läroböcker behandlar hållbar utveckling och relationen mellanekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. Både vad gäller utrymme och vilka idéer som förmedlasså råder det stora skillnader mellan böckerna. Vid en jämförelse med tidigare genomförda studier avliknande karaktär visar det sig att de läroböcker som gett mycket eller lite utrymme till perspektiveti tidigare upplagor, även gör det i 2011 års läroböcker..

Syftet med vår undersökning är att visa ett matematikläromedels kvaliteter utifrån ett estetiskt lärandeperspektiv. Vi vill genom analys av läromedlet Prima Matematik 1 A synliggöra huruvida det ger utrymme för estetiken och på vilket sätt detta görs. Vi använder oss av kvalitativ innehållsanalys, vilket i detta sammanhang betyder att vi letade efter estetiska egenskaper i läromedlets uppgifter. Resultatet visar att det inte ges något utrymme för estetiska läroprocesser eller radikal estetik i läroboken men att den använder sig av en del estetiska uttryck. Om man däremot, vilket läromedlet förespråkar, använder sig av lärarhandledningen som en guide genom arbetet i läroboken ges ett större utrymme för estetiken vilket i sin tur bidrar till en varierad undervisning.

Skolan är en social arena där elever gör mer än att lära sig praktiska och teoretiska kunskaper. Det är även en plats där elever ingår i sociala gemenskaper. Syftet med denna rapport är att genom observationer undersöka, hur elever skapar utrymme för social gemenskap i klassrummet under pågående undervisning. Studien genomfördes i en årskurs trea på en mindre skola.De resultat som framkom var att elever använder sig av olika kommunikativa strategier för att skapa utrymme för social interaktion med varandra. Eleverna använde sig av både verbala och kroppsliga kommunikativa strategier för att etablera och upprätthålla utrymmet för social gemenskap.

Bakgrund: S?mn ?r n?dv?ndigt f?r ?verlevnaden och ?r en avg?rande faktor f?r att uppn? god h?lsa. Patienter som v?rdas p? sjukhus har en ?kad risk att drabbas av s?mnsv?righeter samtidigt som behovet av s?mn ?r st?rre eftersom det ?r energikr?vande f?r kroppen att vara sjuk. Natts?mnen under den postoperativa ?terh?mtningen ?r viktig f?r att patienten ska ?terf? kontrollen ?ver sina grundl?ggande funktioner och sjuksk?terskan har d?rmed en viktig roll i fr?mjandet av patientens natts?mn. Syfte: Syftet var att unders?ka patienters upplevelse av natts?mn efter kirurgiskt ingrepp p? en kirurgavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv design.

Syftet med denna studie var att studera hur förskollärare organiserar verksamheten för att ge utrymme till barns egna planer. För att forska kring detta utgick studien från ett kvalitativt perspektiv och metoden var enskilda intervjuer med 4 förskollärare. Studien hade en fenomenografisk ansats. Kopplat till vår undersökning har vi använt oss av läroplanen för förskolan och litteraturstudier. Resultatet visar att förskollärarna uppfattar att barns lär sig genom socialt samspel, genom att göra samt när lärande är lustfyllt och meningsfullt där förskollärarnas roll i lärande är att vara handledare, medforskare, tillåtande och möjliggörande.

SammanfattningDenna uppsats undersöker eventuella skillnader i historiesynen mellan tre aktuella historieläroböcker för grundskolans senare år. För att ta reda på detta har jag delat upp undersökningen i en kvantitativ analys och en kvalitativ textanalys. I min kvantitativa del har jag använt mig av analysredskapen, stoffstrukturering, stil, stoffurval samt utrymme. Den kvalitativa undersökningen är en textanalys på franska revolutionen utifrån kursplanens mål samt Anders Berge och Knut Kjeldstadlis teorier. I den kvantitativa undersökningen av franska revolutionen och första världskriget visade det sig att skillnaden mellan böckerna i stoffstrukturering inte är speciellt stor.

Den här uppsatsen undersöker bildernas ursprung och utrymme i tre svenska dagstidningar under två perioder, 2000 respektive 2010, med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys och samtalsintervjuer med en person från respektive tidning. Nya Wermlands-Tidning, Gotlands Tidningar och Sydsvenskan är de tidningar som är med i undersökningen.Undersökningen visar att bilderna blir fler till antalet och större till ytan i relation till sidornas hela satsyta i den andra undersökningsperioden. Största förändringen gäller små bilder, ofta porträtt, som ökat mycket på alla tre tidningarna.Ett annat intressant resultat gäller de tre tidningarnas attityder till multijournalistik. Sydsvenskan försöker skicka fotografer till så mycket som möjligt medan Nya Wermlands-Tidningen går åt andra hållet och satsar stort på att utbilda personalen i både skrivande och fotograferande. Gotlands Tidningar är positiva men har inte satsat så mycket på multijournalistik än. .